Good Kipper

tjöt S när vi var klara med utställningen. Tårarna trillade och det kändes rätt nyttigt att visa att man kan förlora fast man är fin ändå. Kipper fick jättefin kritik fast domeren tyckte han var feminin. Min stora fasa! Men det kändes rätt bra ändå faktiskt. Man tycker ju att sin egen hund är fin, det bara är så! Sedan var han visst lite överbyggd också men det vet vi ju:)
S sa: Det är som om benen springer fortare än kroppen:)
Domaren kollade ALLA tänder t.o.m. P1:orna men tji fick hon om hon letade nåt mer fel för Kipper har ALLA tänder!

När vi kom till utställningen så hävde Kipper upp ett tollarskrik när han förstod vad som skulle komma. Kipper älskar utställningar! Allt som det är mycket folk och hundar på det gillar Kipper.
Det som fascinerar mig är att han kan gå från 110 till 0 på bara några sekunder! Det är rätt trevligt och praktiskt ibland.
Då kommer jag alltid att tänka på alla som tycker att de har såååå uppfostrade hundar. Det är väldigt lätt att ha en väluppfostrad hund som inte "vill någonting". Vill en hund tex. inte springa och hälsa på andra hundar ( eller vill och vill, jag menar en hund med starka drifter, skärpa, jakt osv) eller så behöver inte det betyda att man har en väluppfostrad hund. Eller att hunden är "bra".
En bra hund är olika för alla. En bra hund för mig är när jag känner mig nöjd med hunden. När jag får ut det jag vill av den. När jag kan använda den som jag har tänkt. Men det är ju vad jag tycker. En annan människa skulle säkert inte tycka att min hund är bra. Detta är rätt skoj att tänka på.

Måste ta ett exempel:
I förrgår, när jag och Kipper gick på kvälls-rastnings-rundan så ser jag (som har haft belgare, vanan sitter i att alltid vara uppmärksam) 3 rådjur skutta över vägen en bit framför oss. Kipper går med nosen i backen och jag undrar: När ska han se dem? eller höra, eller lukta dem? Tja, det tog väl några sekunder i alla fall (en evighet, tyckte jag då). Då stannar han och kollar: Vad är det där? Äsch, nu går vi vidare Matte! Inget att bry sig om. Jag höll på att skratta läppen av mig där jag gick. Vad är det för hund jag har, tänkte jag. Det är roligt att bli förvånad. Vilket enkelt hundliv va?

Därför låter jag gärna Kipper spralla på så mycket som möjligt. Jag vill ju ha honom så.
När Kipper kom in på utställning så var han väldigt uppe i varv. Men jag sa bara åt honom att gå och lägga sig på filten. Det gjorde han och låg där i 2 timmar. Folk och andra hundar bara klev över honom. Är då jag bra hundtränare? Har jag en bra hund?
Jag bara undrar och reflekterar över hur olika hundar kan vara!