Kippers första officiella tävling!

Jag har ju inte orkat blogga på ett tag. Genrepet gick ju åt skogen och jag var verkligen inte motiverad att träna vidare. Men tävla skulle vi ändå! Så det gjorde vi idag och jag kan inte undanhålla världen detta:

Vi klev upp 6.30 och åkte till Sundsvalls BK. Träffade riktigt många gamla vänner och det var jättekul. Alla tyckte det var kul att jag var tebax men ifrågasatte rasvalet(!).

Vi började med lottning och jag fick nr 11 av 14. Tråkigt för det blir så lång väntan.

Under väntetiden så pratade jag med en gammal räddningshundförare.

Här väntar vi i våra bilar. Strålande väder i alla fall:)
Kl. 9.30 blev vi anvisade vårt spår. Jag gick och gick och gick och upptäckte att det jag trodde var 300 meter snarare har varit 150 meter, haha. Men det var inte det värsta: Lägdan var en ÄNG. Med 1 meter högt gräs! Pinnarna bara försvann ner i djupet och man fick gå som en häst med höga benlyft. Gissa hur blöt man blev?

Min spåräng är den gröna i mitten!
I alla fall. Påsläpp 45 minuter senare. Kipper är stenfokuserad och går på spåret i full fart. Jag får blåsor i händerna och tycker att livet är underbart! Kipper spårar vidare som ett lok och tar 1.a pinnen. Vidare, ringar i 1:a vinkeln men vidare. Nu är gräset jättehögt och Kipper syns inte för domarna. Kipper skuttar som en hare men tar 2:a pinnen snyggt. Vidare utan att mattas. Fullt drag i linan och plockar slutpinnen!
Jag var såååå nöjd med Kipps! Vi har faktiskt inte lagt så många spår, kan det vara högst 8?
Betyg 9-9. Good Kipper!


Tillbaka på klubben för lydnaden. Jag hade redan innan tävlingen bestämt mig för att köra det som träning eftersom vi inte har någon platsliggning ännu. Så vi gick ut på planen, jag som vanligt på två ben och Kipps som vanligt på två ben!
Och så här blev det på linförigheten: (skratta inte!)
Betyg 0-5, kommentar: Tappar position, nosar, dåligt sättande, tränger v sväng, dålig högersväng, tappar porition språng, dålig helomv. koppelkorr, bus.
Inte dåligt va? Kändes som man hade papegojan på julafton i kopplet. Än var han framför, än bakom, än höger, än vänster. Jag hade bara kul. Och Kipps också.
Vi avstår framförgåendet och platsläggandet är helt OK.
Inkallningen strålande!
Sedan går det utför. Apporteringen slamsar han bort och på hoppet springer han till domaren. Och har han väl fått person-kontakt så är han svår att få loss. Nåväl, eftersom jag "tränar" så fick jag göra om hoppet och då gör han det klockrent. Skulle bara hälsa, sa Kipper. Vi studsar av planen och hör "Vad glaaad han är" "Han blir säkert bra om ett par år". Jo jo, vi får väl se.

Ja, sedan var det budföring. Samma visa: Kipper bara måste hälsa på domarna! 0 poäng. Fick hjälp sedan och han gör en perfekt budföring. Stannar hos mottagaren och allt.

Ja, summapoängen blev väl inte strålande men Kipper gjorde väl ungefär det som jag har lärt honom:)

Efter tävlingen for vi till stugan. Kipper rusade som en galning i skogen där, inte minsta tendens till trötthet.
Jag är jättenöjd med honom idag! Jag kände verkligen att han gjorde sitt bästa och det andra har vi inte tränat.
Men det ska vi nu för det är sååååå roligt att tävla ju!

Här ligger vi och spanar på platsliggningen!

Nä, på det igen nästa gång!

 

 


Rolig jycke

Ibland är Kipper bara så underbar. I kväll så körde vi lite lydnad på den minimala gräsplätten bakom huset. Jag är ganska fokuserad och pratar med Kipper. Helt plötsligt står grannen två meter ifrån oss! Han står bara där blickstilla. Jag hoppar till men Kipper bryr sig inte. Det är sååå ovanligt att ha en hund som Kipper. Nu är han snart lika speciell som Ville, haha. I alla fall så undrade jag vad grannen ville och sa varsågod åt Kipper som rusade fram och hälsade. Nä, han ville inget, han hade bara hört mig:) Oooops? Ja, jag lät glad i alla fall!
Vi pratade lite om hans gamla hund. Sedan tränade vi vidare jag och Kipps.
I morgon blir det "genrep" på Sundsvalls BK med B!

Spår-sök och sök-spår

Ja, vad gör man inte för att förvirra för Kipper.
Nä, skojar bara.
Idag så började dagen med spårträning i Bergsåker. B gick efter mig i spåret  och det var tur det. Tack B!
Jag fick jättemånga råd som jag försökte använda och Kipper gick helt plötsligt riktigt fint!
Spåret var 45 min gammalt, ca 300 m, blötmossa. Som vanligt visste jag inte var jag hade svängt och inte heller var jag lade pinnarna(!). Alltså jag måste vara världens sämsta spårläggare! Inget lokalsinne alls. B hade riktat in mig mellan 2 vägar men ändå hade jag glömt bort var jag gick 45 minuter tidigare. Suck. Det var knappt 300 meter.
Men men, Kipper jobbade på fint och tog alla pinnarna helt perfekt. Så jag är jättenöjd med spåret idag! Hopp finns igen!
Jag måste snitsla spåret och hålla igen i linan.
Efter det blev det budföring. Fungerade inte. Kipper sprang till "domaren". Bättre lycka nästa gång.
Sedan körde vi sök. Kipper fick bara 2 figgar, en på vardera sidan om stigen. Det gick jättebra. Första gången han fick en "dold" också. Kanoners.
Nu ligger en trött Kipps framför TV:n och jag ska åka på Statoil och belöna mig med något, haha.


Bakslag

Eller ska man arbeta med eller mot naturen?

Jag var och lade spår åt Kipper igår. Vanligt, 300 m, skog mm mm. Helt OK. Liggtiden ökades till 25 minuter. Kipper låter i bilen när jag går iväg. Vi tränar lydnad emellan, helt OK. Kipper rusar lite i början men hittar första pinnen.Är dock inte så intresserad av den. Nästa springer han över och slutet vindar han in som vanligt. Inte bra alls. Det går verkligen inte framåt. Jag vet att jag har dragit upp stressen men det är inte det. Jag funderade en stund i bilen som vanligt och kom fram till följande:

Kipper är född med en otrolig söknäsa, han använder hög näsa när han kan och han lyckas nästan jämt. Redan när han var bäbis så vindade han fint. Nu till Ville. Min otroliga spårhund som föredrog låg näsa så mycket att det tog ett år innan han fattade vitsen med att söka i vind. Han spårade ALLTID om det gick. MEN han blev efter MYCKET träning en bra sökhund också. MEN jag har inte lika mycket energi nu som då och inte lika mycket tid heller och jag köpte Kipper för att tävla, så vad göra?

Bara för att försvåra för mig och Kipper så har vi ju börjat nosa (haha) lite på sök. Och gissa vad Kipper tycker om det? Han älskar det såklart. Och matte är nöjd med honom då. Vi har så roligt. Men jag kan så lite om sök, eller lite och lite, har i alla fall tävlat lägre, men det är så låååångt till tävling. Men jag får nog inte vara så otålig:)

Vad försöker jag säga till mig själv? Jo, att jag är liiite besviken på att det inte är spår som Kipper föredrar för då hade vi varit på banan för länge sedan. Och sök är så krävande att träna. Men kul!

Igår så rastade jag Kipper och han sprang som en tok i skogen. Jag kastade in spårpinnarna i skogen och skulle bara se vad Kipper gjorde. Han tvärvände på 25 m avstånd när han fick in pinnen i näsan. Skitroligt att se.

Teoretiskt borde väl en tollare föredra att använda söknäsa med tanke på deras bakgrund...
 eller? Det är frågan.

Känner jag mig själv rätt så lär jag traggla på med bägge, hahahaha.


Sök-söndag

Jag fick vara med i sökgänget idag, hurra!
Vi åkte till Galtström och hade en jättefin dag med fika och allt. Vi körde hundarna 2 gånger på olika platser men sedan var alla rejält trötta. Vi började med att släppa alla 4 för rastning innan vi började valla. Kipper och Inka sprang som galningar! Sam och Kiwi var lite mer strama. Kipper gick i alla fall jättebra på söket. Det var så roligt att se och att sök ligger för honom , det blir bara mer och mer uppenbart. Han fick figgar både i motvind och medvind. Han jobbar verkligen på bra. Nu ska vi "bara" börja med markeringsövningar.
alla hundar gick förresten jättefint. Otroligt med tanke på att de var nybörjare i våras.
Efter det 2:a söket så släppte vi alla jyckar igen och gick på promenad ut mot havet
. Mysigt. Så här såg det ut där, fint va?






Hela gänget! Ovädret nådde aldrig till oss, hahahah!
I morgon är det måndag och jobb. Och jag är laddad....

Uthopp

Nu fungerar det! Jag vet att jag är otålig men nu verkar Kipps i alla fall ha fattat. Tack vara ett litet hemmasnickrat hinder som C fixade.
Jag gillar verkligen att träna hemma har jag kommit på. Synd att radhustomten är så liten så det inte går att träna framförgående bara...
I morse när jag var och lade spår så var det Kipper som vrålskällde i bilen när jag gick. Hm. Gullplutten har fattat vad
 man ska göra i skogen:)

Knäpp-Kipper!

Jaha

så har mina farhågor besannats! (Heter det så?)
I morse kl 6.30 var jag ut och lade högre spår åt Njurunda i Årskogen nånstans. Det var jättefint i skogen och jag tänkte inte alls på björnen. Allt gick OK, människan som skulle gå spåret kom och gick iväg. Det var det sista vi såg av henne. Hon och hunden försvann. Bilen står kvar tom. Så kan det gå i spårskogen. Min motivation går upp och ner som en bergochdalbana hela tiden. Suck. Jag fick i alla fall åka hem. Hoppas hon återfinns. Utan björnbett.
Nu blir det Selånger marknad.

Oj oj oj

vad det går dåligt med lydnaden. Först har vi inte platsliggningen. Ja ja, det kan man hoppa över. Igår hade vi inte budföringen. Ja ja, det gör inte så mycket. Idag har vi ingen apportering och eftersom vi har tränat så mycket "sitt upp" så sätter sig Kipper hela tiden upp. Ja ja det gör......Jo, nu börjar det bli pinsamt att gå in på tävlingsbanan.
2 veckor kvar. Ja, vi har inte ens testat framförgåendet. Jag tror att jag har en terv fortfarande märker jag:)
Får se hur vi gör. Funkar uppenbarligen inte med att anmäla till tävling och sedan träna. Till våren SKA vi vara förberedda.

Liten och söööööt!
Det var han INTE idag på kvällspromenaden. Rakt framför Kipper singlade det ner en fågel med lång näbb i and-storlek.
Den landade på backen och försökte flyga iväg. Den flög på 1 meters höjd rakt framför Kipper och i precis samma fart som Kipper orkade springa. Kan säga att inkallningen fungerade INTE. Kipps och fågeln försvann och lite senare kom Kipps tillbaka, lite andfådd men fågeln fick han inte tag på för den kom strax efter. Tur.

Tack N för att du inte blev avskräckt!


Träning

Stackars N....Han erbjöd sig att träna med mig och Kipps men han törs nog aldrig fråga igen:)
Först lade vi spår. Jag gjorde åt N och Kiwi också. När Kiwi gick sitt spår så sa jag att "där gick jag nog inte" så N tog tillbaka Kiwi men hon envisades och hittade en pinne(!). Jag tror N visste hela tiden att kiwi var rätt men ville inte säga det till mig, hahaha. Vill man vara snäll kan man säga att det var bra träning, hm.
Kippers spår var snarlikt det jag gjorde sist och nu var Kipps heltaggad. För mycket faktiskt så han var okoncentrerad. Sprang mer än vad näsan var på. Men men det är ett roligare problem.
Efter det blev det budföring. Helt OK för bägge jyckarna men Kipper sitter inte stilla när mottagaren ska klappa honom. Får se om det hinner fixa till sig innan tävling.
Vi åkte till Njurunda BK och körde lite lydnad. Då klantade jag till det igen så Kipper springer och stör Kiwi när hon ligger plats:( Himla duktig hund, Kiwi. Hon rörde inte en fena. Ja, vill man vara snäll så var det också bra träning för Kiwi....
nu är ju inte jag snäll så ofta så jag tycker det bara var klantigt! Men men vi får se om N törs träna igen med oss. Hoppas.

Äntligen!

Hurra! Äntligen var det lite drag i spårlinan. Så ska det kännas! Kipper låg som en rem i spåret och tog vinklarna helt perfekt! Även pinnarna plockade han upp fint. Good Kipper!!!
Vad var då hemligheten? Jo, jag kom på det precis när jag hade gått klart spåret. Kipper satt och småpep i bilen. Han VILL ju, tänkte jag. Och då ska han FÅ det! Ut med hunden ur bilen, ingen liggtid på spåret, bara iväg. Och iväg bar det med besked! Hurra! Var det så enkelt? Ibland får man skämmas. Man har ingen hjärna ibland. Har lagt lite för svåra spår bara. Hurra!!! Vilken känsla det är när det lossnar. Motivationen kom tillbaka kan jag säga, hahahaha.

Slut på semestern

och det är kanske lika bra det så det blir nån ordning på allt.
Jag gjorde i alla fall ett spår med bara slutpinnen och 300 meter men det gick till på ungefär samma sätt. Så då är det inte pinnarna eller vinklarna som ställer till det. Jag tror att Kipper inte riktigt tycker att det är så kul. Han måste bli mer motiverad!
Apropå motivation så sjönk min rejält igår! Jag var och la spår åt Njurunda ute i Ovansjö/Skatan och min spårgranne hade hittat björnbajs! Varför blir man harigare ju äldre man blir? Tappade helt spårlusten. Tror aldrig jag kommer lita så pass på Kipper att jag klarar av ett lägre spår....men vi får se.
Kom på jobbet i morse och B sa att hennes man hade hittat björnbajs (färskt med blåbär i) i Nolbytrakten (!) Va????
Han tror dock att det är samma björn...
Så vad tros om sök? Sök är väl en strålande gren att hålla på med va? Dessutom verkar Kipper ha talang för sök!
Ja, en sökgrupp behövs då. Några frivilliga?

Värdelöst!!!

Nyss hemkommen från spårskogen. Det gick skit som vanligt. Fast den här gången hittade Kipper inte slutpinnen och inte jag heller eftersom jag aldrig vet var jag har gått. Ingen kan ju anklaga mig för att "styra" hunden i alla fall.

2 pinnar utan slut: Betyg 0. Och jag som har anmält till appellen. Men det gjorde jag bara för att jag ska tvingas träna.
Nu måste jag tänka. Jag la spåret på bästa tänkbara mark. Vindstilla, mjukmossa, ca. 40 minuter liggtid. Vad mer kan en Kipps begära? Han spårade kanon till 1:a pinnen men sedan virrade han bara. Jag kom på det i bilen (för nu har till och med jag insett att det behövs en förändring) att jag ska bara lägga slutpinnen. Då får jag se om han "orkar" i 300 meter. Spännande. Ska testa i morgon.

Länge sedan

men vi har varit i Orsa igen, hahaha. Och i Rättvik. Gissa om nån i familjen blev glad då det var Classic Car Week i Rättvik då vi var där. Nä, det var inte Kipper.

Här är Kipper och en....tja klassisk bil. Jag gillar bilar men de ska vara sprillans! Inte så "classic".
Det är i alla fall mysigt i Dalarna. Vi var och gick på byn i Rättvik hela tiden och köpte glass hela tiden och...
 

Efter Rättvik förflyttade vi oss till Orsa (igen!) eftersom vi trivs där. Den här gången var det fint väder hela tiden så S fick bada  och Kipper också förstås.

Utsikt från Vidablick! Stället är till salu för 3 mille...
Man ser över hela Siljan. Otroligt fint!

Annars slappade vi bara och till och med jag hann varva ner faktiskt. Skulle till en husvagn för det, hahahah.

Kipper tittar ut genom fönstret.

Mellan Stockholm och Dalarna så vilade vi lite hemma och hann med bla. det här:

Jag älskar att plocka kantareller men gillar inte att äta dem!
Vi plockade vid stugan som är lite övergiven nu...

Brorsans gamla bil är lite ensam på tomten.

Men nu är vi hemma igen och nu ska det spåras!!!

RSS 2.0